Med lystnad i blick klev 4 bongoiter och två inkallade konsulter in på Monks Café för att deltaga i en ölprovning i restaurangens regi.

De hade kallat in en tjomme från Ölfrämjandet som detaljrikt beskrev de ölsorter som provades. Det var till att börja med en Monks Bavarian Pils som är ett underjäst öl. Principen för underjästa öl uppfanns i början av 1800-talet genom att hitta en jästsort som kunde klara av att jäsa under ganska kalla förhållanden. När jästen ”förbrukats” sjunker den till botten av karet jämfört med överjäst öl där den istället stiger till ytan. Man började också torka malten med indirekt värme istället för öppen eld och fick därmed fram en ljus lager.

Nästa glas innehöll Hoegaarden Wit, en belgisk vete-öl varvid vi fick höra en utförlig historia angående bryggeriet och dess historia. En vete-öl är helt enkelt en öl där vete används istället för korn till mältningen.

Därefter fick vi smaka på Lindemans Apple (?), en lambic med äpplesmak. Lambic är en ölsort som framställs utan att man tillsätter jäst. I vissa delar av Bryssel är miljön sådan att man ställer fram brygden som skall jäsas och jästen hoppar helt enkelt ner i detta för att smaka av det goda och en självjäsning påbörjas. Lite förenklat kanske men ändå...

En Marstons Oyster Stout serverades också och denna hade på något sätt passerat ostron-skal dock troligen inte på elektroniskt vis. Denna är från England och vi fick höra lite om skillnaden mellan porter och stout med mera.

Sista glaset var en Trappist-öl från La Trappe i Holland. La Trappe är det enda Trappist-öl som inte tillverkas i Belgien. Trappisterna var ett gäng munkar som lämnade Frankrike (av en eller annan anledning...) och bosatte sig i Flandern varav större delen tillhör Belgien. Ett kloster hamnade dock på Holländska sidan av gränsen, nämligen La Trappe. Bryggningen skall ske under överinseende av en munk på klostrets område och vinsten skall gå till välgörande ändamål, det var nog i stora drag kravet för att få kallas Trappist-öl. Men det var några dagar (och öl) sedan provningen så något kan ju ha försvunnit på vägen... Men ölet då... Ja, det var en La Trappe Tripel som vi fick smaka och jag som älskar Trappist-öl tyckte att detta var klart godast. Det var väldigt utförliga beskrivningar om alkoholstyrkorna i olika öl-sorter och hur man på olika sätt lyckats höja alkoholstyrkorna till otroliga höjder. Om jag inte minns fel är rekordet 22% som man lyckats få fram i USA men detta kan inte ske naturligt då jästen dör av alkoholstyrkan redan vid ca 15% (kanske...).

När jag nu tänker tillbaka på provningen har jag för mig att vi hade sex glas... men jag kommer inte ihåg någon mer ölsort... Kanske kan någon av de övriga komplettera med detta.

Efter provningen intogs en middag, där de fiffigt i menyn rekommenderade någon av sina ca 1.250 ölsorter (!!!) till de olika rätterna och jag får säga att ölen som rekommenderades till lax-fjärilen var utsökt och de övriga verkade nöjda med sina ölsorter/middagsrätter!

Som helhet en mycket trevlig kväll!

/Anders

tillbaka ett steg